Andra dagen på Kyrkodagarna vaknar jag med huvudvärk och trött kropp.
Som tur är valde jag redan på kvällen att inte stressa på morgonen utan
gav mig tid att ta det lugnt och njuta av hotellfrukosten. Jag sökte mig
till universitetsområdet och lyssnade till Maria Küchen, en strålande
talare och författare från Sverige. Det knäppa är att det hon sade var
inga stora revulutionernde saker eller statshemligheter, hon lyfte fram
det som vi visste men inte formulerat. Vi ska stå för vår tro om vi vill
bli tagna på allvar. Vi behöver inte göra så stora saker utan låta våra
handlingar så frön i andra. Vi får komma ihåg att kyrkan är den plats i
denna stressade, pressade värld dit man får komma och vara sig själv,
en fristad. De sociala rummen i församlingarna är viktiga och oaser för
alla som deltar.

Temagruppen jag valde behandlade sociala medier
(SoMe) som är ett verktyg på kommande i församlingarna. Det är lätt och
billigt att nå många och de allra flesta ungdomarna finns på Facebook.
Det finns många fördelar med SoMe men också faror. Vi behöver vara
medvetna om farorna men vi måste ändå våga utnyttja SoMe. Andlligt liv
på webben är ett projekt som har som mål att utbilda en tredjedel av
församlingarnas anställda i sociala medier för att möta
församlingsmedlemmarna på nätet. Jag tycker att det skulle vara
jätteviktigt att så många anställda som möjligt skulle få insyn i de
sociala medierna. Jätteviktigt är också att de anställda, ALLA anställda
som ser sig behöva det, skulle få bra arbetsredskap som datorer,
tabletter och telefoner för att kunna jobba på webben. Var ska
församlingen vara om inte där dess medlemmar är?

Seminariet jag
deltar i behandlar svenskan i Finland. Det är ett viktigt ämne och i
dessa tider av sammanslagningar till höger och vänster är det
livsviktigt att svenskan överlever. Men, jag måste erkänna, gäsp, att
jag inte riktigt orkar engagera mig. Det är en panel med mycket duktiga
människor och jag hyser stort förtroende för att de kommer att jobba
vidare för att bevara och vidareutveckla det finlandssvenska.

Kvällen
lovar gemenskapskväll i Trefaldighetskyrkan och senare Musikcafé i
kryptan. Jag har redan träffat många vänner och bekanta och jag känner
mig glad och nöjd över att jag kom mig iväg till Vasa. Det har varit en
semester för själen!

Vill du läsa mera kan du läsa mitt blogginlägg på Kyrkpressen.