Jag har spenderat en hel del tid på facebook och så en dag i förra veckan satt jag där o hängde när jag såg ett inlägg om eko-fasta. Det blev till ett eko i mitt huvud och jag tänkte fasta + fb = sant! Jag ska fasta i år, jag ska facebookfasta! Så när jag vaknade idag på askonsdagen var inte längre facebook en del av min dag. Tidigare har jag kollat efter uppdateringar otaliga gånger under dagen på min smartphone men inte nu. För säkerhets skull avinstallerade jag appen igårkväll, för tänk om jag i min tanklöshet bara öppnat den som vanligt?! Så, nu är min telefon fb-fri och i datorn är inte fb längre min öppningssida i webbrowsern.

Gissa om det känts tomt idag? Jo, jag har registrerat flera saker som jag normalt hade delat med omvärlden i form av en statusuppdatering på facebook.
Till exempel hade jag nog berättat att jag hade trevligt lunchsällskap på snabbmatsrestaurangen och att den faktiskt var SNABB-matsrestaurang idag, att jag simmat 500 meter idag, att naturen är väldigt vacker i sin vinterskrud just nu och kanske några flera saker. Det kändes tomt att inte kunna dela dessa tankar med mina vänner men å andra sidan har jag mera att blogga om då jag inte konstant mikrobloggar på fb.

Så nu återstår att se vad allt jag hittar på att göra istället för att sitta o slötitta på dataskärmen och fb! Det första är detta, att blogga.

Så återstår ett frågetecken, ska jag nu trycka på “share”-knappen i min blogg och lägga upp en link på fb? Jag vill ju gärna dela min blogg med mina fb-vänner men att dela på fb är att vara på fb enligt min logik, så nej, det blir ingen link på fb. I alla fall inte på mitt initiativ. Jag kan ju alltid hoppas att jag har nån vän som informerar mina andra vänner var de hittar mig… Eller så får jag ta telefonen och RINGA nån av mina vänner och berätta om min dag. Hemska saker vilka förändringar!